v10
Det är ingen bra uppdatering här och ska föröka bli lite bättre. Har tyvärr inte hunnit, jobbar jag inte så ligger jag utslagen i soffan eller sängen. Jag försöker jobba så mycket jag kan för att ligga inne orkar jag inte, blir rastlös på en gång dock är jag illa tvungen vissa dagar då jag inte får behålla maten och blir väldigt trött i både kropp och huvud. Var på ett ultraljud förra veckan och det gick mycket bra, lilla kryper växer så det knakar. Ska på ett till ultraljud i v 12 men det blir inte på Calanderska utan då blir det näl.
Illamående..
Försöker att inte klaga så mycket för innerst inne är jag så otroligt glad över att vara gravid och vill inget annat än att det lilla grynet ska vara kvar i magen ock växa. Men jag har ett sådant himla illamående och det bli bara värre och värre för varje dag som går känns det som, idag tog det mig en timma att ta mig ut ur huset och till ladugården, måste försöka få i mig lite att äta och sedan vänta och se hur magen hanterar det och sedan lugnt gå ut och jobba. Det går inte fort men jag är ute och jobbar iallafall, är ganska skönt att komma ut och få frisk luft och få röra på sig. Hoppas veckorna går fort och att illamåendet inte håller på allt för många veckor.
Årets bästa dag!
Det slog ett litet hjärta och vi är så överraskade och glada, nu kanske det äntligen är vår tur. Ska tillbaka om två veckor och titta på vårt älskade lilla pyre och hoppas då att allt ser lika bra ut som idag.
Oro..
Jag är så orolig och rädd att knodden inte är kvar och att inget hjärta kommer att slå på vul:et. Jag har haft små blödningar hela helgen och i natt hade jag fruktansvärt ont i magen plus att jag mådde illa, så sov max tre timmar. För nu har även illamåendet slått till ordentligt och det är inte på smått vis heller. Har stora problem att hitta mat som jag är sugen på eller kan få i mig utan att må ännu sämre. Det som går ner lättast just nu är fil med äpplen.
Men jag tänker att eftersom jag mår så dåligt måste det var något som växer. Ska ringa Carlanderska imorgon och se om vi kan få en tidigare tid bara för att se om allt ser okej ut eller ej.
Tack för ert stöd ♥
Blod..
Fan!!!!
Är detta början på denna eländiga väg mot ännu ett missfall? Orkar inte, vill inte, kan inte!!!!
Drömmar..
Hela den veckan har jag drömt jobbiga drömmar som jag inte kan släppa utan går och tänker på hela dagarna. Drömmer om att J ska lämna mig, att vi inte kommer se något på vul:et, att vi aldrig kan få barn och massa sådant. Vaknar helr svettig eller nästan gråtande, hoppas det lugnar sig måste försöka slappna av lite..
Annars händer det inte så mycket ömma bröst och en konstig magen!
Ruvdagrna är över!
Igår var det ruvdag 14 och den officiella testdagen. Det var positivt även igår, ett tydligt plus visade det. Jag är så glad och nu när jag inte har så ont i magen längre så slutar jag stressa upp mig! Visst jag är jätte orolig över att det ännu en gång ska bli ett missfall men försöker inte tänka på det för mycket! Det är underbart väder, jag trivs med mitt jobb och jag är så tacksam över att jag har min älskade J och jag känner att jag borde njuta lite istället så kanske det går bättre?!
Ruvdag 12
Här händer det inte mycket mer än att jag tänker för mycket!
Ibland har jag bara lust att skrika ut mig ilska, irritation och sorg, så folk vet vad jävligt det är just nu i mitt/våra liv! Inte för att jag vill att folk ska tycka synd om mig för det har jag ingen nytta av. Bara så trött på att läsa överallt hur alla har det så jäkla bra, hur underbar deras liv är och allt annat möjligt. Det är aldrig någon som skriver om något dåligt, jag har då aldrig läst någonstans om folk som fått missfall eller har svårt att få barn. Det skriver inte folk ut på facebook,twitter, instagram m.m. Det känns som att man ska skämmas för att behöva hjälp med att få barn, att man ska viska om det och att prata om missfall är inge bra för det vill man ju inte skylta med för man har ju misslyckats! Varför är det så?
Det är mer anonyma bloggar om IVF än inte anonyma..
Men der är ju så man vill ju inte skylta med att man misslyckas, misslyckas med något som så många tar för givet och lyckas med på en gång!
Ruvdag 9
Idag tjuvtestade jag, positivt!!
Jag är självklart så glad att jag yttligre en gång lyckats bli gravid efter ett återförande, men nu börja det värsta.. Det är under de kommande två-tre veckorna det har gått åt pipvägen. Att bli gravid har inte vart problemet utan att få ha kvar det lilla krypet. Jag är så rädd att det än en gång ska sluta växa eller bli något annat konstigt. Ska försöka ta dagen som den kommer och försöka att inte stresse upp mig över detta!
Ruvdag 5
Har fortfarande ont i magen till och från, har inte klarat av att jobba så mycket. Så idag ringde jag kliniken för jag oroar mig allt för mycket över detta nu, de tyckte jag skulle kolla upp det på en gång. Så åkte till närmaste akut för att få en gyn undersökning. Tur som var hittade de inget fel och allt så jättebra ut och alla prover var bra, såg en tjock och fin slemhinna, så såg ut som en tidig graviditet men inget säkert. Jag blev så lättat har bara tänkt på alla fel det skulle kunna ha varit. Så inatt kommer jag nog somna som en stock, dock fortfarande jobbigt att ha ont i magen men får hoppas det går över. Nu vet jag iallafall att det inte är något fel efter tillbaka sättningen.
Tack för ert stöd och tumhållanden :) ♥
Ruvdag 2
Nu börjar oron krypa närmare, har haft jätt ont i magen i dag. Mensvärk fast bara på ena sidan typ, vad menas men detta. Som sagt är otroligt orolig och kan inte sluta tänka på att det kanske inte går vägen denna gången heller. Vill inte tänka så negativt men kan inte släppa det.
Har inte jobbat så mycket idag och det kanske också är bra att ta det lugnt. Mina arbetskamrater är ju mina familjemedlemmar och de vet vad jag går igenom och vill inget hellre än att detta ska funka så det nästan förbjuder mig att jobba när det känns konstigt och jag har ont i magen!
Återförande!
Så nu har jag fått tilbaka en jättefin blatocyst, känns annolunda denna gången. Kan inte riktigt förklara på vilket sätt men på något sätt känns det iallafall det och vi får hoppas att det leder till något positivt.
Vi hade två ägg kvar i frysen men det första de tog upp klara sig inte så de fick ta upp det sista också, så funkar inte detta nu (peppar,peppar) så måste vi göra ett uttag av ägg och hela köret. Så vi håller alla tummar vi kan och hoppas det är vår tur nu. Så nu är de bara att vänta två veckor och sedan får vi se vad testet visar.
Ägglossning!
Till min stora förvåning får jag en glad smiley på ägglossningstestet på söndag morgon. Även om de sa på senaste vul att det kunde släppa trodde jag inte riktigt på det, jag tänkte att med den oturen vi haft senaste tiden funkar väll inte detta heller. Så tänkte inte så mycket på att det faktiskt skulle funka. Men oj så fel jag hade och så glad jag blir när min kropp vill börja funka normalt, äntligen! Så nu ska vi till kliniken på torsdag för ett vul och se att allt ser bra ut och sedan ett återförande på lördag. Jag tycker det känns mycket bra denna gången nu har kroppen gjort detta själv utan massa piller då tycker jag den känns mer redo, men så är det väll kanske inte men känns så iallafall.
Börjar om..
Det är redan mitten av augusti och det känns som hösten närmar sig.
Jag och J har vart på en liten mini semester mån-tors denna veckan, vi började två dagar i Gränna och slutade i Göteborg då vi hade en tid på Caladerska på torsdagen. Eftersom jag haft liknade mensverk ända sedan senaste missallet vill jag kolla upp så allt var okej och det vill självklart de också och samtidigt titta hur det såg ut eftersom jag fått mens under sommaren. Allt såg bra ut och de såg även att ett ägg hade växt och kunde om någon dag släppa, så jag fick med mig ägglossnings test hem och så skulle jag testa varje dag i sju dagar framåt. För börjar kroppen fungera som den ska så ska ägget ha släppt innan de sju dagarna har gått. Annars blir det tillbaka på ett vul för att se hur det ser och och isåfall börja med en stimulering.
