Midsommar helgen
Det blev ju inte den roligaste midsommaren men hade inte förväntat mig eller orken till någon kalas midsommar. Var hos mormor och åt midsommarmat med familjen och mammas syster och på kvällen var det grill och kompis häng hos storebror. Jag försökte vara så normal som möjlig med det är ändå svårt att vara glad hela tiden när jag egentligen inte är det alls.
Jag har inte orkat prata så mycket med familjen om detta misslyckande, eftersom jag tog det så hårt och mått så dåligt har jag inte velta älta det och lägga det på dem. Vill lixom inte besvära de med det, bara J som har fått stått ut med mig. Men de har ju sett att jag inte mått bra och de tycker det är lika jobbigt som jag att jag mår dåligt, pappa kom och prata med mig och J igår och vill bara säga att de fanns här för oss och att familjen är alldeles bakom dig speciellt när du går igenom en svår period. Jag är evigt tacksam och glad att jag är så nära min familj, mamma, pappa och mina tre syskon. Idag är nog den dagen jag mått bäst hittills, sakta men säker blir jag snart mig själv igen!
Kommentarer
Linda Rö
Vill bara säga att jag tänker på er...
Kram
Helena
Vill skicka lite styrkekramar i en svår stund. Jag förstår verkligen hur tungt det måste kännas. Jag vill också ge dig hopp. Även om vägen är lång och tung så är det många som lyckas, även med din/er historik. Jag vet inte vad du har fått för efterbehandling efter insättning, men vill tipsa om lågdos Prednisolon som kan hjälpa om kroppen inte vill behålla embryot.
Varma kramar från en medsyster
Svar:
provrorsbarnet
Trackback
